01189ae42a
Kravet är enkelt att formulera och lätt att bygga fel. En obligatorisk
fritextruta blir "klart" på tredje ärendet, och då har vi bara gjort
dokumentationen långsammare utan att göra den bättre.
Därför fyra frågor med olika adressat i stället för ett fält:
MOTIVERING Varför följer slutsatsen av evidensen? Detta är raden som
saknas i varje verkstadsprotokoll. Underlaget säger vad
som mättes, slutsatsen vad som är fel — ingenting säger
varför det ena medför det andra, och det är precis det
steget en försäkringsbedömare granskar.
UTESLUTET Vad övervägdes och varför föll det bort?
ÅTGÄRDSVAL Varför denna åtgärd och inte en annan?
KVARSTÅENDE Vad är fortfarande osäkert? Får vara "inget" — men aktivt.
Kvalitetsgranskningen är riktad mot hur någon med bråttom faktiskt
skriver: en katalog över icke-svar (klart, åtgärdat, trasig, se ovan,
vet ej), minsta längd, och kravet att texten bär ett orsakssamband eller
refererar konkret evidens. Den som skriver "12,4 V vid stift 14"
hänvisar till en mätning utan att säga ordet — regeln får inte tvinga
fram ett språkbruk som inte är teknikerns.
Den regel som gör underlaget användbart för ett försäkringsbolag härleds
ur loggen: en hypotes som dokumenterats och inte blivit slutsatsen MÅSTE
bemötas. Utan den är en felsökning en gissning som råkade stämma.
Den ärliga vägen finns: orsaken kunde inte fastställas är ett giltigt
utfall, ofta mer användbart än en påhittad orsak — men varför den inte
kunde det är fortfarande ett varför.
Slutsatsen är kunddelbar. Den besvarar "varför kostade det här vad det
kostade" och är den enda rad en bedömare behöver. Att bygga funktionen
och sedan hålla den intern vore att bygga den förgäves.
I gränssnittet granskas fälten medan man skriver, inte efter Spara, och
obemötta hypoteser listas — teknikern ska aldrig behöva gissa vad som
fattas. Det är skillnaden mellan ett krav som respekteras och ett som
kringgås.
---
Typkontrollen avslöjade under arbetet en riktig bugg i mitt eget
grindarbete: schemat och grinden skrevs mot antagna fältnamn i stället
för mot domänmodellen. atgard_utford heter beskrivning och utford, inte
text. Följden var värre än ett typfel — grinden såg utförd åtgärd som
utebliven och krävde därför aldrig kundbesked eller kvalitetskontroll.
Det syntes inte, eftersom testfixturerna hade samma antagande.
Rättat i schema, grind och fixturer, och låst av två nya test: varje
fält i schemat måste finnas i domänmodellen, och varje händelse
demoärendet producerar måste passera serverns validering. Ett schema som
avvisar riktig trafik är värre än inget schema.
Co-Authored-By: Claude Opus 5 <noreply@anthropic.com>
Claude-Session: https://claude.ai/code/session_012EQg3rJsrQ1ZNTvkzmQAtt